Alla som vet att jag sköter ALLT själv, alla som jag pratat med säger att "du ska inte räkna med att han kmr.." elr liknande, ärligt talat, jag gör inte de heller längre.. vrf? jo för han kan inte kma nån gång på ngt så vrf skulle han helt plötsligt kunna då? vad e skillnaden nu och sen när allt kmr vara som det är nu då med? mina tankar har ändrats från "joo han kmr att kma, han kmr lösa det på ngt sätt.." till att "neej han kmr inte. kan han inte nu så kan han inte sen heller. det kmr va likadant då.. jag kmr vara utan han även där.."  För jag är bara trött på att lura mig själv nu, han kmr inte komma, tyvärr är jag ungefär 90% säker på den saken.. hellre att jag är förberedd på att inte ha han där än att gå å tro att han faktiskt kmr vara där och sen attt de slutar att han iaf inte är där.. elr? sen kan han lika gärna dyka upp, vad vet jag. det e mkt som är sagt men som aldrig blivit av så.. jag kan inte lita på hans ord längre.. även om jag så gärna vill tro på han så kan jag inte göra det längre. och jag kmr nog aldrig att kunna lita på honom igen.. och som jag sa att om han vill bo hos mig i början när barnet e fött, aldrig att han får det.  för det första så kmr jag vänja mig vid att ha han där som hjälp (?) och är han där så kmr jag antagligen gå ner i humöret igen.. att bli ledsen, deppig sur och arg hela tiden, och den tiden kmr jag inte vilja komma ihåg sådär.. vrf skulle jag bli det? jo bara för att han är där. innan har han alltid fått mig må bra å på glatt humör och trygg. men numera så är det bara motsatsen. jag kan inte slapna av, kan inte sova hos honom längre utan sjuka mardrömmar om honom där han skadar mig, (nej han har aldrig skadat mig så.. förutom den måndagen då jag stack från honom när han drog i mig för att få mig stanna. de enda som hände var märken på armarna, men det var första och sista ggn han gjorde ngt sånt mot mig,) . och jag tror inte han skulle göra ngt sånt mot mig som i drömmarna, men tack vare det jag skrev inom () så är jag inte helt 100 på det längre.. hans blick och kroppspråk då.. nej..  iaf så äre skönt att veta att jag har mina vänner här, många som sagt att dem kmr ställa upp och många som visar det med. en annan börjar tjafsa, vilket slutar med att jag frågar "vad är problemet med att jag är gravid egentligen?" svaret var "det är äckligt" jag " det är som att säga att jag är äcklig?.." då fick jag inget svar mer.. Bra kompis?

Har inte haft tid att skriva här på länge nu..

och nu är jag inte på särskilt bra humör för det egentligen..

Dagen började med att försova mig (skolavslutning idag), så alla mina sköna klasskamrater kmr jag inte träffa så mkt nu igen..

Kanske får ta å hälsa på nån dag när jag åker till Nödinge igen för att träffa bebisens släktingar där.. men det lär dröja ett tag iaf!

När jag väl skulle gå till en annan buss än vad som var tänkt fra början så upptäckte jag att dem var borta.. letade i över en timme innan jag hittade dem.. i Frysen!!

bra gjort av mig (Y) har ingen aning om när tusan jag kan ha lagt dem där.. xD

ringde å pratade med min mentor så ska dit imorn ist å lämna en bok och datorn..

vilken bra ide.. för jag ska till mvc i kinna för första ggn imorn.. dubbelbokat (Y)

idag ska jag nog t föräldragrupp i kinna med? vet inte om jag har en gång till elr om förra ggn va sista ggn? :S ska ringa dit nu!

och bara för att jag e gravid så är jag äcklig så en "bra kompis"  skrev de på sms förut  å har nu sagt upp våran vänskap... skulle höra av mig när ungen är några månader.. ha ha ha.. idiot, passar de inte å vara min vän nu så gör det fan inte det sen heller! villket folk det finns asså. är på fruktansväärt dåligt humör bara för det nu. jag vet inte om jag ska skratta elr gråta åt det??!!

Ska iaf ta mig en dusch nu och senare blire kanske borås och träffa Cissi om det inte är f-grupp idag då..

sen kanske det blir att träffa Robin med en stund :D

Byebye..